Filetype
En studie om hemmets och närområdets betydelse för välbefinnande i föränderliga stads- och landsortsmiljöer Enligt de nationella målen för äldrepolitiken ska äldre kunna åldras tryggt, aktivt och med bibehållet oberoende. Pågående urbanisering och demografiska och globala förändringar har dock lett till att levnadsvillkoren i Sveriges olika kommuner blir alltmer ojämlika.Internationell forskning b
Simuleringsmodeller som möjliggör långsiktig planering och kostnads-nyttoanalyser med hänsyn till behovet av bostadsanpassningar för en befolkning som åldras hemma.För långsiktig hållbarhet måste det ordinära bostadsbeståndet utformas eller anpassas efter behoven hos människor som åldras såväl med som utan begränsningar i funktionsförmåga, som ofta hör till det normala åldrandet. Standarden på det
https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/simul-age/simul-age - 2025-06-21
Integrering av en tillgänglighetsdatabas och forskningsbaserad metodik för förbättrad tillgänglighet i publika miljöer.Detta projekt adresserar utmaningar av högsta relevans för en hållbar samhällsutveckling - tillgänglighet till publika miljöer på jämlika villkor. Fysisk tillgänglighet till service och aktiviteter i publik miljö stödjer hälsa och välmående hos personer med funktionsnedsättningar,
https://www.case.lu.se/valkommen - 2025-06-21
Boendets betydelse för hälsa och välmående har alltmer uppmärksammats inom åldrandepolitiken i Europa. Många länder har politiska riktlinjer som stödjer åldrande i det egna hemmet, med insatser framför allt för att förbättra den fysiska miljön och tillhandahålla vård. Denna inriktning tenderar dock att bortse från åldrandets föränderliga karaktär. Boendebehoven ändras med åldern och de olika livsf
https://www.case.lu.se/forskning-om-aldre-boende-och-sociala-rattigheter/hot-age/hot-age - 2025-06-21
Tillgänglighet i kollektivtrafiken ur ett transporträttviseperspektiv: Dynamik i tid och rum Transporträttvisa berör frågan om rättvis fördelning av tillgänglighet till viktiga aktiviteter. Inom forskning kring tillgänglighet råder det inte konsensus kring hur begreppet tillgänglighet bör definieras och mätas. Tillgänglighet analyseras och operationaliseras ofta som om det vore ett statiskt fenome
Projektet Utrymning från byggnader i ett åldrande samhälle är ett tvärvetenskapligt projekt som utförs som ett samarbete mellan avdelningen för brandteknik och Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) vid Lunds universitet.Tillgänglighet till den byggda miljön är liksom säkerhet i samband med utrymning från byggnader var för sig etablerade områden inom forskning, policy och praxis. Båd
https://www.case.lu.se/utrymning-fran-byggnader-i-ett-aldrande-samhalle - 2025-06-21
Forskningsprogrammet UserAge har ökat förståelsen för hur brukare kan bidra i olika steg i forskningsprocessen. Brukarmedverkan har blivit en viktig del av många forskningsprojekt. Inom Userage har forskare studerat brukarmedverkan för att öka kunskapen om möjligheter och utmaningar med att involvera kunskapsanvändare i forskning om åldrande och hälsa. UserAge har koordinerats av forskningscentre
https://www.case.lu.se/userage - 2025-06-21
Flytta eller bo kvar – vilken betydelse har bostaden för aktivt och hälsosamt åldrande? Forskningsprogrammet RELOC-AGE syftar till att ge en större förståelse för vad som avgör hur människor väljer att bo när de åldras. RELOC-AGE ska ge ny kunskap om vad bostaden och flyttningar har för betydelse för aktivt och hälsosamt åldrande. Programmet syftar även till att ta fram en webbaserad tjänst som sk
https://www.case.lu.se/reloc-age - 2025-06-21
Vi som forskare är oerhört glada och stolta över det stora engagemang de som deltar i projektet visar. Den höga svarsfrekvensen vid uppföljningarna 2022 och 2024 är ett tydligt bevis på att projektet uppfattas som viktigt och relevant. Vi ser nu fram emot att få analysera insamlade data, som ger oss en unik möjlighet att följa hur personer över 55 år resonerar kring att byta bostad och eventuellt
https://www.case.lu.se/relocage - 2025-06-21
CASE är en stark forskningsmiljö vid Lunds universitet. Stödjande miljöer för en åldrande befolkning står i centrum för forskningen. Brukarmedverkan är ett viktigt inslag i alla forskningsprojekt. Foto: Johan Bävman Forskningscentrumet CASE samlar forskare från juridiska, medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteten samt Lunds tekniska högskola (LTH). CASE utvecklar och testar en bred arsenal a
https://www.case.lu.se/forskning-vid-case - 2025-06-21
Stödjande miljöer för den åldrande befolkningen står i fokus för all forskning. Den tvärvetenskapliga forskningen studerar exempelvis människors möjlighet till aktivitet, delaktighet, mobilitet och hälsa. (Photo by Abi Howard on Unsplash)Du hittar en lista över alla forskningsprojekt på Lunds universitets forskningsportal LUCRIS. Se forskningsprojekt vid CASE i Lunds universitets forskningsportalS
https://www.case.lu.se/forskning-vid-case/forskningsprojekt - 2025-06-21
Gå med i Intressentpoolen Är du intresserad av forskning inom åldrande och hälsa? Gå med i Intressentpoolen, så får du vårt nyhetsbrev och inbjudningar till våra aktiviteter! Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen Samverkan kring centrala samhällsutmaningar. Här genomför CASE:s forskare flera projekt Missade du senaste CASE-dagen? Se föreläsningarna och panelsamtal här! Uppda
https://www.case.lu.se/case - 2025-06-21
Nu är det dags! Nominera en uppsats till CFE:s uppsatspris 2025 Trump och Europa Senaste blogginläggen 2025-03-13 Flexiblare finansregler med tveksam effekt Många EU-länder kämpar med svaga offentliga finanser och i stora euroländer som Frankrike och Italien är den offentliga ... 2025-02-28 Feministisk utrikespolitik: Sveriges röst tystnade i EU Den feministiska utrikespolitiken som Sverige förde
https://www.cfe.lu.se/startsida - 2025-06-21
Ska klinisk bedömning i arbetet med ny hälsoteknik koordineras mellan EU:s medlemsländer? För att underlätta beslutsfattande om ny teknik inom hälso- och sjukvården har kommissionen lagt fram ett förslag om ett forskningsbaserat verktyg (HTA). Verktyget är tänkt att användas för en rad läkemedel och viss medicinsk utrustning och syftar till att utvärdera en viss teknik i jämförelse med en annan. F
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/halsoteknik - 2025-06-21
Ska gränsöverskridande patienträttigheter utökas inom EU, genom att bland annat tillgängliggöra e-journaler och e-recept för medborgare var de än befinner sig i unionen? De senaste åren har digitala verktyg och digitalt informationsutbyte blivit vanligare inom hälsovården. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbättra och utöka användningen av elektroniska recept och journaler samt at
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/e-halsa - 2025-06-21
Ska hänsyn till ungdomsarbetslöshet, flyktingmottagande och miljöarbete tas i beräkning när EU-länderna omfördelar medel för att minska de socioekonomiska klyftorna mellan olika regioner inom unionen? I EU:s långtidsbudget omfördelas ca 350 miljarder euro för att minska socioekonomiska skillnader mellan medlemsländerna. Hittills har tilldelning av medel primärt byggt på ekonomiska behov och beräkn
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/levande-landsbygd-och-regionalt-stod - 2025-06-21
Ska medlemsländernas bidrag till EU:s långtidsbudget öka? EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till långtidsbudget som ska gälla år 2021–2027. Budgeten uppgår till 1 135 miljarder euro. Detta motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst, jämfört med 1,03 procent under innevarande period. Storleksökningen motiveras bl a av att Storbritannien är på väg att lämna EU, ett ökat beh
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/budgetstorlek - 2025-06-21
Ska euroländerna fördjupa sitt samarbete genom att inrätta en europeisk valutafond? Den Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM) är ett ekonomiskt stödprogram för finansiella svårigheter inom euroområdet. Kommissionen har väckt ett förslag om att vidareutveckla ESM, genom skapandet av en Europeisk valutafond (EMF), som föreslås fungera som en säkerhetsmekanism till den EU-gemensamma resolutionsfonde
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/krisstod - 2025-06-21
Ska företag inom EU kunna tillämpa en gemensam skattebas vid beräkningen av sina skattepliktiga vinster? Med 28 olika uppsättningar av nationella skatteregler, som företag ska ta hänsyn till, försvåras möjligheterna till insyn och transparens. Kommissionen har därför lagt fram ett tudelat förslag för bolagsskatt: dels en revidering av den gemensamma bolagsskattebasen, dels en påbyggande gemensam k
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/skattebas-foretag - 2025-06-21
Ska EU:s medlemsländer skapa en mer rättvis beskattning av företag som säljer digitala tjänster? Idag är den effektiva skattesatsen för digitala företag (som t ex Google och Uber) betydligt lägre än skattesatsen för traditionella företag. Kommissionen har lagt fram två förslag som ska leda till en rättvisare beskattning av digitala verksamheter inom EU. Förslagen innebär att vinster ska registrera
https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/digital-skatt - 2025-06-21
